Jiiiippiiiieeee

Nej! Så ropade jag inte när jag insåg att det är 340 % luftfuktighet ute, blåser som bara den och att jag och Tindra skulle CYKLA till dagis och jobb!

Hennes regnkläder är ju strategiskt placerade på dagis, så jag tog fram en stor sopsäck för att tillverka en regnponcho åt henne.

Men sen så kröp latmasken fram och jag ringde till Nicke och bad han hämta oss för transport till dagis och jobb.
Han jobbar ju ändå med mig så.

Om ca två veckor borde jag få ett svar ang. jobbet jag sökte.

Nu ropar den lilla illbattingen.



Punkt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback